GS har problem med kvoten

Spelarmarknaden i Turkiet har blivit dyrare och dyrare dem senaste åren, på grund av att konkurrerande klubbar köpt spelare för överpris och klubbar i Turkiet blivit mer ovilliga att släppa sin spelare till dem stora lagen, detta medför att Galatasaray som har skulder inte kan värva spelare av kaliber från Turkiet längre. Dessutom kan man heller inte värva unga talanger då även priset på dessa har skjutit i höjden. Det här har medfört att man måste börja värva fler spelare utifrån, men på grund av regeln att man bara får ha 8 utländska spelare i truppen hamnar Galatasaray i ett tungt läge.

Visserligen har man just nu plats för 1 spelare till, då man bara har 7 utländska spelare, men av dessa 7 är det åtminstone 1 som Galatasaray inte vill ha kvar och det är Tobias Linderoth. Tobias har sedan han kommit till Turkiet i stort sett hela tiden varit skadad och inte bidragit med speciellt mycket förutom en hög lönepost på 1,3 miljoner euro per säsong. Nu vet jag inte hur man täcker den här summan när han är skadad, om det är försäkringen som täcker lönen eller om klubben står för hela summan. Tobias är dels belastning för ekonomin som gör att klubben bokstavligen slänger bort sina pengar,  men även är han en belastning i den utländska kvoten som man skulle kunna använda till någon spelare som spelar. Nu är det bara 6 månader kvar på kontraktet som Tobias har kvar, men dessa 6 månader är väldigt, jag trycker på VÄLDIGT, viktiga för Galatasaray. Målbilden med den här säsongen är dels att kvalificera sig direkt till Champions League genom att komma först i ligan, men även att komma längre i Europa League än ifjol.

En mästerskapstitel innebär att laget får spela Champions League och då vi förhoppningsvis har en ny arena nästa år, skulle det innebära ett ordentligt klirr i kassan. För att lyckas med dessa mål behöver man få ordning på truppen. Rijkaard har poängmässigt ett ganska bra halvår bakom sig, men spelmässigt efterfrågas av oss fans mycket, mycket, mer. Vi vill se ett lag som likt förr om åren spelar fotboll och glädjer oss. Att varje match behöva släppa in mål och bli irriterad på försvaret är inte okej. När Galatasaray tog hit Rijkaard och Neeskens trodde i alla fall jag att spelarna skulle tagga till och växa med två så pass stora tränare bakom rodret, men detta har inte blivit fallet. Vi har hitintills inte sett många tendenser till ”Totalfotboll” vilket i alla fall jag trodde att vi skulle få se detta år. Det är svårt att säga om det är Rijkaard och Neeskens som misslyckats eller om det är spelarna som sviker, men säker är i alla fall jag på en sak, vi har i dag en trupp som inte riktigt motsvarar kapaciteten på våra tränare.

OM vi går igenom laget steg för steg och börjar med målvakterna. Vi har idag Argentinas tredjebästa målvakt i form av Leo Franco i målet, som värvades från Atl. Madrid inför säsongen. Han har sedan han kom till Galatasaray släppt in 21 mål på 17  matcher, det kan innebära 2 saker. Att Franco är en dålig målvakt och/eller att vi har ett dåligt defensivt spel. I min mening är det en blandning. Franco är ingen supermålvakt och i ärlighetens namn ser jag gärna att nyförvärvet som var min våta dröm, Ufuk Ceylan, får spela eller Aykut. Ingen av dessa skulle göra det sämre än Franco. En målvakt som är bra ska kunna rädda sitt lag och vara en matchavgörande faktor, det är inte Franco. Men jag tror att på grund av Rijkaards osäkerhet i Turkiet och hans ovilja att misslyckas, där igenom satsar på ett säkert kort. Franco är en målvakt som har meriter, det har inte Aykut eller Ufuk.

Det andra problemet är i min mening förvarsspelet och då tänker jag inte bara på de 4 spelare som spelar som backar, utan jag tänker på det kollektiva försvarsspelet. Försvarsspelet börjar i min mening så fort motståndarlaget får bollen, oavsett var på planen. Det innebär att vår anfallare ska vara en spelare som hjälper till att försvara om situationen kräver det. Men i Galatasaray har vi i år en vågdelning inom laget. Anfallarna som är 3 till antalet och minst 1 mittfältare hjälper inte till i försvarsarbetet speciellt ofta. Det gör att vi har 4 backar och 2 mittfältare allt som oftast som försvarar. Detta är inte ett fungerar inte mot storlag och mot mindre lag i ligan ser vi en tendens av att dem 2 defensiva mittfältarna är så pass nonchalanta att dem struntar i att jobba hem. Våren 2008 hade vi 1 spelare i form av Mehmet Topal som på egen hand kunde arbeta hem som mittfältare och ändå styra upp försvarsspelet med hjälp av backarna, men i år har vi inte samma Topal, där av behövs det ett komplement till Topal. Detta komplement har i år varit Mustafa Sarp, visserligen har han gjort mål och så, men han har inte den defensiva stabilitet som krävs för rollen. Allt för ofta ligger han fel och dem gånger han arbetar hem, kommer han inte upp i planen när vi ställer om vilket gör att vi i en offensiv situation tappar spelare. Denna vågdelning inom laget är där igenom även ett problem offensivt, att hela laget inte anfaller tillsammans.

Ser man till dem absoluta topplagen runt omkring i världen är såväl deras mittback som vänsterback med i anfallsspelet, något som vi verkligen saknar i Galatasaray. På grund av att våra mittbackar inte räcker till i dagsläget. Vi har Servet Cetin, buffeln, som när han är som bäst kör över allt och alla, men denna säsong har han inte varit sig lik. Jag misstänker att det beror på att han under sommaren faktiskt var på väg bort från Galatasaray. Han skulle bli proffs, något han drömt om sedan han var ett barn, men på grund av ändring i Marsailles ledning blev 10 miljoner euros övergången inte av, något som ställde dels Galatasaray och Servet. Klubben hade räknat med att bli av med Servet och hade planerat inte att köpa en utländskmittback som komplement till Gökhan Zan som man värvade inte från Besiktas. Med andra ord var tanken inför året att värva över Zan och samtidigt köpa en mittback för en del av pengarna man skulle få för Servet, men så blev inte fallet. Utan istället för att ersätta Servet med Gökhan blev det Servet och Gökhan som mittbackar. Två spelare som i landslaget inte varit helt prickfria och som är samma typ av mittbackar, stora och starka. Kanske är det dessa herrars egenskaper som sätter stopp för att de inte deltar i offensiven som vi velat och styr spelet, båda har nämligen väldigt dålig teknik. Hade någon av dessa herrar varit någon procent bättre med bollen hade vi haft ett bra mittbackspar, men i dagsläget har vi inte det. I början av säsongen hade jag förhoppningar för dessa herrar och jag har det fortfarande, men det gäller att dem verkligen tar steget tillsammans och börjar spela bra ihop.

Av okänd anledning släppte Galatasaray sin 88:a till vänsterback, Alparslan Erdem till Genclerbirligi, vilket jag ser som underligt. Vi har idag 1 vänsterback i form av Hakan Balta, somliga kan påstå att vi har 2 men Caner Erkin ÄR INTE ytterback, han är offensivt lagt och jag vet faktiskt inte varför man insisterar på att använda honom som mittback i U21 landslaget heller. Han ska spela offensivt, det är det han är värvad till och det var där vi såg honom storspela emot Trabzonspor i den sista matchen för 2009. Jag hoppas att man har en lösning på detta i GS och att man tänkt värva in någon på platsen, för det behovet finns. Lägg dessutom till att Hakan Balta INTE, presterar på vänsterbacksplatsen denna säsong. I mina ögon känns vänsterbacken med Hakan instabilare än högerbacken med Sabri. En högerbacksplats som även Serkan Kurtulus borde få spela på. Just nu är det Ugur Ucar som spelar som back-up när Sabri är skadad, men i min mening är Serkan värd en chans. Han är 3 år yngra än Ugur som är född 87 och är i dagsläget minst lika bra, då Ugur inte är samma Ugur som innan knäskadan som höll honom borta i nära 2 år från fotbollen.

En innermittfältare till Topal är ett måste under vinteruppehållet, Baris Özbek duger inte vilket han visar ständigt, Mustafa Sarp duger till viss del, men om man siktar på att vara bäst gör han det inte. Ayhan Akman har inte varit en toppklass-spelare någonsin i sin karriär och nu är han 30+ och levererar inte. Det är här jag helst hade velat se återvändande Emre Belezoglu  men tyvärr har Fenerbahce vår gamla talang i sitt lag. Ser vi till marknaden i Turkiet vet jag inte om det finns någon som passar in och kan prestera direkt i innermittfältsrollen somman ska spela den i Galatasaray. Skulle jag få välja fritt från alla turkiska lag hade jag kanske velat se Ceyhun Gülselam från Trabzonspor, men honom släpper inte Trabzonspor. Kayserispors Saidou som spelade hos oss under Gerets tid hade i gammal god form kunnat ta hand om rollen, men Kayseri är ett lag man inte kan göra affärer med då dem lever i en egen värld. Fabian Ernst hade varit en annan som hade passat utmärkt i rollen, men nej, han kommer inte. Där av gäller det att blicka utåt och leta spelare utanför gränserna. Den våta drömmen hade varit Nuri Sahin, men då denna är ordinarie i Dortmund kan vi räkna bort honom, däremot har vi en spelare i Bayern, nämligen Hamit Altintop, som mycket väl skulle kunna ta rollen OM han är Galatasaraysupporter. Det är det som är frågan, för den dag Hamit och Halil kommer till Turkiet, kommer de med all säkerhet välja det lag som de har närmast hjärtat. Vi har länge spekulerat om det är Galatasaray, Fener eller Besiktas, men vi vet inte. Men om Hamit är Galatasaraysupporter, vilket jag hoppas, är han den som tillsammans med Topal kan göra Galatasaray till ett superlag. Ett innermittfält med Hamit och Topal är en våt dröm för alla Turkar och med tanke på att Hamit bara har 6 månader kvar på kontraktet är det inte omöjligt.

Ser vi till Galatasarays offensiva krafter räcker inte Nonda till. Nonda var bra gång i tiden i Monaco och han var bra under den första säsongen i Galatasaray, men efter den skada han ”slog upp” i Galatasaray har han inte varit bra. Visst, han har detta år gjort flest mål, men dock har dessa kommit mot dåliga lag i Uefa Cupens kval. Här hade Halil Altintop varit en perfekt ersättare och noterbart är att han också bara har 6 månader kvar på kontraktet med Schalke 04 och han får knappt spela där. Vi ser nämligen i Milan Baros frånvaro att Galatasaray inte klarar sig utan en striker, att ha Halil där, i den form han hade i Kaiserslauten, oj oj oj…

Med andra ord behövs det en eller en annan värvning Galatasaray, en innermittfältare skulle vara nyckeln till att stabilisera både försvarsspelet och anfallsspelet och där med slå två flugor i en smäll. Gör  det, för det är den svaga länken i Galatasaray just nu, liksom vänsterbackspositionen. Om Galatasaray vill fortsätta på den Svenska spåret finns Carl Svensson i IFK, som säkerligen skulle kunna utvecklas till en bra partner till Topal. Men det tror jag inte kommer ske, då Galatasaray satsar på att återta platsen i toppskiktet för Europeiska klubbar.